English page Verkkosivu suomeksi

Bakgrund & metodik

CONNECT-projektet har initierats och finansierats av ett särskilt program under Nordiska Ministerrådet kallat "Hållbar nordisk välfärd". Detta program skapades i syfte att säkerställa den nordiska välfärdsmodellens långsiktiga fortlevnad.

Bakgrund

Den nordiska modellen har fått allt större internationell uppmärksamhet för dess förmåga att skapa både ekonomisk tillväxt och social välfärd av hög kvalitet, men dess fortsatta framgångar hotas av demografiska och ekonomiska utmaningar som både Norden och stora delar av västvärlden ställs inför. Programmet "Hållbar nordisk välfärd" utformades för att ta itu med några av dessa utmaningar, med speciellt fokus på sjukvård, arbetsmarknad och utbildning.

Eftersom den nordiska termen "välfärdsteknik" hade fått stort genomslag som ett nytt verktyg för innovationer inom offentlig sjukvård i alla fem nordiska länder ville "Hållbar nordisk välfärd" låta ett projekt kring välfärdsteknik ingå i programmet. Uppgiften gick till "Nordens Välfärdscenter" (NVC), en institution under Nordiska ministerrådet som arbetar med frågor inom sjukvård och det sociala området och redan prioriterade välfärdsteknik högt.

NVC:s uppgift blev att utforma och genomföra ett projekt med syftet att stärka den allmänna kompetensnivån och implementeringsförmågan inom välfärdsteknologi i de fem nordiska ländernas offentliga sektorer.

Inom dessa ramar beslutade NVC att utforma ett projekt riktat mot Nordens mer än 1200 kommuner. Kommunerna är den nordiska välfärdsmodellens huvudsakliga tjänsteleverantörer, och de utgör också den offentliga nivå som idag mest handgripligt arbetar med välfärdsteknik. Ett projekt med kommunerna i fokus skulle alltså kunna ge störst effekt.

Utifrån detta tittade NVC på kommunernas utmaningar i arbetet med välfärdsteknik – är de likartade över hela Norden? Står vi inför samma problem? Enklare formulerat: finns det ens en poäng med att samarbeta på nordisk nivå inom detta område? Svaret var ett rungande ja. Det visade sig att trots uppenbara skillnader i utveckling, marknadsstyrka och kompetensnivå över Norden verkar vi alla stå inför samma grundläggande problem i arbetet med välfärdsteknik.

De huvudsakliga problemen är:

För många projekt med för litet slutresultat

  • Ett gemensamt nordiskt problem. Kommuner älskar av olika anledningar projekt, men tyvärr förblir de ofta projekt och drivs separat och inte som en integrerad del av den faktiska dagliga serviceleveransen. Detta innebär att kunskapen som inhämtas i projekten stannar kvar i projekten och aldrig når ut i verksamheten. Resultatet blir kommuner som hoppar från projekt till projekt med mycket lite i fråga om faktisk implementering eller slutprodukt.

Vi är alla unika

  • Vi är fortfarande inte tillräckligt bra på att dela kunskaper och erfarenheter och acceptera vad andra redan har gjort. För många kommuner tycker att de är unika – deras medborgare är unika, deras organisation är unik. Detta medför att saker som andra har gjort förut helt enkelt inte går att tillämpa på dem. Denna "ej uppfunnet här"-mentalitet leder till för många likartade projekt och ett slöseri på värdefulla resurser.

Svag gemensam nordisk marknad

  • Förvånade nog är den nordiska marknaden för välfärdsteknik fragmenterad. Dansk offentlig sektor föredrar att köpa från danska leverantörer, den svenska från Sverige osv. Detta gäller inte för traditionell hjälpmedelsteknik, men så fort något är digitalt är marknaden svag. Det utgör fortsatt ett hinder, inte minst för de svagaste nordiska marknaderna. Att övervinna dessa utmaningar och öka kunskapen och medvetenheten om välfärdsteknik på kommunal nivå skulle kunna ge ett avsevärt uppsving för välfärdstekniken i de fem nordiska länderna.

Metodik och tillvägagångssätt

  • Sättet ovan nämnda utmaningar skulle kunna hanteras var att först skapa den optimala processen för arbete med välfärdsteknik. För varje steg i denna process skulle vi skapa en verktygslåda med de bästa metoderna. Detta skulle ge alla enkel tillgång till bästa praxis och det skulle ge kommunerna möjlighet att jobba strukturerat inom området.

CONNECT-processen och verktyget syftar till att:

Tillhandahålla kunskap och erfarenhet

  • Förhoppningsvis skulle en validerad nordisk verktygslåda med insamlad och lätt tillgänglig kunskap kunna hjälpa till att höja den allmänna kompetensnivån.

Skapa ett gemensamt ramverk för arbetet med välfärdsteknik

  • Om vi alla arbetar inom CONNECT-ramverket blir det enklare att dela med sig av erfarenheter eftersom vi alla följer liknande modeller och riktlinjer. Om Köpenhamn vet att Oslo redan har utvärderat en specifik teknik med samma eller liknande utvärderingsmodeller som de själva använder blir det mycket enklare att lära sig av dem och ta del av deras erfarenheter.

Skapa en struktur som gör det lättare att ta in kunskap

  • Genom att arbeta med ett strukturerat tillvägagångssätt som CONNECT blir det enklare att förstå komplexiteten i arbetet med välfärdsteknik. Denna insikt gör det lättare att följa stegen och integrera projekt i er organisation – att lära sig på ett bättre sätt och maximera möjligheten att ett projekt resulterar i en implementerad lösning.

Hjälpa leverantörer

  • Ett gemensamt nordiskt ramverk kommer att, förvisso indirekt, hjälpa leverantörer att sälja över landsgränserna. Om vi använder samma ramverk kommer vi att ställa samma frågor vilket underlättar för leverantörer.

Läs avsnittet med en förklaring av CONNECT-processen för mer information om processen och verktygslådan.

Det var viktigt för CONNECT att både process och verktygslåda skapades i en process nerifrån och uppåt, alltså att den kunskap om bästa praxis som processen och verktygslådan beskriver faktiskt kommer från kommunerna själva. Av denna anledning beslutades att projektkonsortiet bakom CONNECT skulle bestå av tio nordiska kommuner, två från varje land, och att dessa skulle bedömas vara ledande inom välfärdsteknik i respektive land. Urvalsprocessen genomfördes av NVC i samarbete med nationella aktörer såsom respektive nationella organisationer för lokala och regionala myndigheter. Speciella förutsättningar gällde i Norge. Eftersom Norge nyligen hade sjösatt ett nationellt program för välfärdsteknik i vilket mer än 30 kommuner deltog var det viktigt att de båda norska CONNECT-kommunerna också var deltagare i Norges nationella program, så att synergieffekter och ömsesidiga lärdomar från respektive projekt säkerställdes.

I slutändan valdes följande tio kommuner/regioner ut:

  • Danmark: Århus och Odense.
  • Finland: Uleåborg och Södra Karelen.
  • Island: Reykjavik och Akureyri.
  • Norge: Lindås och Lister.
  • Sverige: Västerås och Göteborg.

Dessa kommuner utgjorde kärnan i CONNECT-projektkonsortiet. Det var emellertid viktigt för CONNECT att processerna och verktygen som togs fram kunde användas av alla kommuner över hela Norden. För att motverka eventuell partiskhet som sammansättningen ovan skulle kunna medföra beslutade vi att låta vissa relevanta nationella myndigheter komma med synpunkter under resans gång. Detta för att säkerställa att våra riktlinjer var lika användbara i städerna som på landsbygden.

De nationella myndigheter som bidrog till CONNECT var:

  • Danmark: KL (Nationell organisationen för lokala myndigheter).
  • Finland: THL (Nationellt institut för hälsa och välfärd).
  • Island: Välfärdsministeriet.
  • Norge: KS (Kommunsektororganisationen) och norska styrelsen för e-hälsa.
  • Sverige: SKL (Sveriges kommuner och landsting) och myndigheten för delaktighet.

Ni kan läsa mer om alla deltagare i kapitlet "Deltagare".

Projektets första målsättning var att komma överens om processen. Teamet enades om en niostegsprocess som i teorin är kronologisk. Vi säger i teorin, eftersom vi inser att dessa steg i verkligheten kan gå i varandra. Att betrakta processen som kronologisk kan emellertid bidra till en struktur i sättet ni närmar er välfärdstekniken, och också säkerställa att ni har tänkt igenom allt och är rustade för alla eventualiteter.

Stegen skapades med hjälp av följande process: NVC skickade ut en mall för insamling av information från kommunerna. Denna information sammanställdes sedan till ett första utkast av steget. Detta första utkast diskuterades i varje land vid ett nationellt möte mellan respektive lands kommuner och myndigheter. Varje land skickade sedan synpunkter tillbaka till NVC som i sin tur tog fram ett andra utkast. Detta andra utkast diskuterades sedan i ett gemensamt beslutsmöte med alla deltagare. Resultatet – ett tredje utkast – öppnades för synpunkter från andra kommuner och relevanta aktörer i en utfrågningsprocess. Under CONNECT-projektet kom mer än 50 kommuner med synpunkter på stegen. De externa synpunkterna diskuterades under ett därpå följande beslutsmöte. I slutändan var det alltså de faktiska CONNECT-kommunerna som avgjorde varje stegs slutgiltiga innehåll.

Nordiskt samarbete

Tre års nära samarbete mellan tio mycket olika kommuner och sju nationella myndigheter från fem olika länder har naturligtvis medfört en del utmaningar, men samarbetet gick i slutändan smidigare än förväntat. Beroende på olikheter mellan länderna, både vad gäller definitionen på välfärdsteknik och motivationen att jobba med välfärdsteknik, förväntade vi oss ett större kompromissbehov. När projektet väl inletts visade det sig emellertid att samsyn i stor utsträckning rådde mellan de tio kommunerna vad gäller hela processen och de enskilda stegen.

Naturligtvis har diskussioner förekommit längs vägen och naturligtvis har vissa haft större kompetens och fokus på specifika steg än vad andra haft, men sammantaget förblir välfärdsteknik ett område uppenbart lämpat för nordiskt samarbete, eftersom våra länder är mycket lika varandra vad gäller serviceleverans och mentalitet kring innovationer i offentlig sektor. Dessutom är detta ett område där vi alla kan lära av varandra.

Arbetet med välfärdsteknik är komplext och starkt kopplat till olika aspekter som serviceleverans, organisation, personal och slutanvändare etc. Dessa många aspekter innebär att ni alltid kan hitta inspiration och lära er av andra, också om ni hör till de absolut bästa inom ett område. De tio kommunerna som deltog lärde sig inte bara från varandra under projektet, utan projektet möjliggjorde också ett tätare samarbete dem emellan. Tätare samarbete, inte bara över gränserna utan också mellan kommunerna från varje land, är en mycket positiv biprodukt av projektet.

En introduktion av processen och verktygslådan

Processen är utformad som en riktlinje för arbete med välfärdsteknik i en kommun. Den har nio steg som ni måste vara uppmärksamma på för att optimera era framgångsmöjligheter och maximera chansen att ett projekt blir en implementerad lösning.

  1. Vision
  2. Strategi
  3. Kommunikationsplan
  4. Behovsanalys
  5. Marknadsundersökning
  6. Utvärderingsmodell
  7. Upphandlingsplan
  8. Implementeringsmodell
  9. Resultatövervakning

Många av dessa steg är som förväntat steg ni också hittar i andra innovationsprocesser, medan andra är mer specifika för arbetet med välfärdsteknik.

CONNECT vill understryka att processen ovan är tänkt som inspiration och stöd. Vi vill inte diktera för kommunerna vad de ska göra eller hur de ska göra det – alla har möjlighet att välja fritt. Ni kan använda allt i den kronologiska ordning vi utformat det i, eller bara låta de steg som passar er organisation inspirera er. Vi rekommenderar emellertid att ni åtminstone beaktar processens helhet för att säkerställa att ert arbete med välfärdsteknik är helt integrerat i er organisation.

När ni går igenom verktygslådans steg kommer ni att hitta en kort presentationstext för varje steg som beskriver stegets innebörd och varför det är viktigt för hela processen.

Det är också viktigt för CONNECT-teamet att understryka att även om detta är vad vi betraktar som bästa praxis innebär inte det att alla tio kommuner har gått igenom alla steg exakt så som de presenteras här. Alla tio kommuner har erfarenhet av alla steg och alla tio kommuner är eniga om att detta utifrån deras erfarenheter utgör bästa praxis – men det innebär inte att alla tio exempelvis har en specifik upphandlingsplan för välfärdsteknik. De tio CONNECT-kommunerna är pionjärerna och har lärt sig efterhand. Detta dokument, dessa steg, är en samling av den kunskapen och dessa erfarenheter så att andra ska kunna följa efter och slippa några av de utmaningar vi ställdes inför (exempelvis genom att hoppa över ett eller flera av stegen ovan). Alla steg innehåller ett avsnitt i slutet under rubriken "Praktiska erfarenheter". Här redovisas exempel på det aktuella steget från de tio CONNECT-kommunerna. Allt är emellertid inte tillgängligt via länkar, så för att få praktiska exempel måste ni i många fall kontakta kommunerna direkt (kontaktinformation finns under rubriken "Deltagare"). Ni är välkomna att kontakta alla tio kommuner, också de som inte nämns i ett specifikt exempelavsnitt. Beroende på denna publikations begränsade utrymme hittar ni sannolikt också mer detaljerad information och fler exempel på vår webbplats: www.nordicwelfare.org/connect

Stegen är i sig själva tänkta som en verktygslåda. Detta är ett relativt kort dokument som ger några allmänna rekommendationer, en samling specifika riktlinjer baserade på de tio CONNECT-kommunernas erfarenheter, ett avsnitt med metoder och verktyg i vilket vi pekar på befintlig metodik som de tio kommunerna har tyckt varit användbar. I steget Utvärderingsmodell pekar vi exempelvis på 4–5 olika modeller och sedan är det upp till läsarna att avgöra vilken utvärderingsmodell de tror passar deras målsättningar och tillvägagångssätt bäst. Slutligen har vi ett exempelavsnitt, som bara är tänkt som ett smakprov. Det innehåller länkar, men vi uppmuntrar våra läsare att kontakta kommunerna för mer detaljerad information. Vi hoppas att ni tycker att verktygslådan är användbar och välkomnar alla eventuella synpunkter.

Dennis C. Søndergård

Sidansvarig

Dennis C. Søndergård

Seniorrådgivare Välfärdsteknologi

Mobil +46-76 000 3545

Senast uppdaterad

2017-03-30

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet