English page Verkkosivu suomeksi

Steg 9: Resultatövervakning

Vad är resultatövervakning och varför är den viktig för processen för arbete med välfärdsteknik

Resultatövervakning kan ses som er försäkring i arbetet med välfärdsteknik. Om den utformas på rätt sätt får ni återkoppling på hur bra era implementerade lösningar fungerar i vardagen. Den är framför allt viktig eftersom leveransen av sociala tjänster är en extremt komplex uppgift med många olika parametrar (personal, organisation, medborgare, ledning, geografiska områden etc).

Om någon eller flera av dessa parametrar förändras över tid förändras också serviceleveransen, och om detta händer vill ni vara säker på att den implementerade tekniken fortfarande presterar som tänkt och utifrån behoven.

Att ha ett bra system för övervakning av de implementerade lösningarnas resultat garanterar att både kommunen och slutanvändarna får den kvalitet ni betalat för.

Inte många nordiska kommuner har en specifik plan för resultatövervakning i arbetet med välfärdsteknik. Många ser detta som en del av implementeringsprocessen – att utforma ett system som säkerställer att implementeringen varit framgångsrik.

I CONNECT har vi valt att göra resultatövervakningen till ett oberoende steg för att tvinga kommunerna att fundera på vad som händer efter en framgångsrik implementering och för att hjälpa dem att säkerställa att de faktiskt får valuta för investeringen – både i fråga om kvalitet och ekonomi.

Kom ihåg att en fördel inte på riktigt utnyttjats förrän ni framgångsrikt har implementerat en hållbar förändring. Detta är mycket svårare än man kan tro eftersom det ofta tar tid att bryta gamla vanor och arbetsflöden.

Rekommendationer

Eftersom resultatövervakning kräver extra resurser är det viktigt att politiskt stöd och/eller stöd från ledningen säkras. Detta kan uppnås genom att insamlad data används som ett verktyg för att motivera och främja ytterligare investering i välfärdstekniken.

Kom ihåg att resultatövervakning har ett tidsperspektiv. Ur ett kvalitetsperspektiv ska resultatövervakningens tidsram vara hela den aktuella teknikens förväntade livslängd. Vi inser dock att individuella begränsningar kan förekomma som kortar ner resultatövervakningens tidsperiod (av till exempel ekonomiska eller strategiska skäl). Kom ihåg att era "resultatmål" för tekniken också kan omfatta ett tidsperspektiv som påverkar er resultatövervakning.

  • Exempel: När en ny teknik implementeras kommer det förmodligen att ta tid innan personal och slutanvändare är helt bekväma med tekniken/den nya servicen, och på samma vis tar det tid innan nya arbetsflöden eller organisationer sätter sig och börjar fungera effektivt. Det är därför troligt att den nya tekniken inte fungerar optimalt från dag ett, och detta ska beaktas i resultatövervakningen.

Resultatövervakning ger extra information om hur tekniken används i vardagen. Fundera på hur denna information kan användas fortsättningsvis. Kanske kan användningsmönstren ge information som förbättrar framtida utvärderingsprocesser eller kanske till och med bidrar till att optimera den generella serviceleveransen (använd aggregerad, icke-personlig data för att undvika juridiska problem).

Riktlinjer baserade på erfarenheter

Resultatövervakningen ska vara en del av både ert business case och er implementeringsplan. Det ska vara tydligt för alla hur och varför detta steg är nödvändigt och det ska vara synligt redan tidigt i den aktuella teknikens arbetsprocess.

Kontinuerlig resultatövervakning kräver både tid och resurser, så fundera på investeringens storlek och anpassa resultatövervakningen till denna. Ni kan återanvända utvärderingsmodellens metodik och skala upp eller ner utifrån individuella krav.

När data samlas in under resultatövervakningen är det viktigt att komma ihåg att utforska och inkludera befintliga datakällor såsom elektroniska patientjournaler för billigare och enklare resultatövervakning. På samma vis är det bra att identifiera och använda befintliga arbetsflöden när data samlas in i resultatövervakningssyfte så att inte resurser slösas på att skapa nya flöden specifikt för denna process.

Att välja rätt resultatövervakningsparametrar är mycket viktigt. Vi rekommenderar att börja med att titta på resultatmålen för aktuell teknik och den redan genomförda teknikutvärderingen. Dessa kan kombineras med synpunkter från slutanvändare och den personal som är ansvarig för att genomföra den faktiska resultatövervakningen.

  • Exempel: Resultatmålen kan fokusera på livskvalitet, arbetsmiljö, ekonomiska fördelar eller liknande. Använd dessa som utgångspunkter för parameterurvalet.

Om ni har upphandlat en service snarare än bara fysisk utrustning är det viktigt att komma ihåg att låta resultatövervakning ingå i den servicen (se steg 7 för information om upphandlingsplanen). Var dessutom noga med att specificera att resultatövervakningen innefattar att leverera mätbar och användbar data till kommunen, inte bara att konstatera om tjänsten fortfarande fungerar eller inte.

Vad har resultatutvärdering betytt för CONNECT-deltagarna

Lindås

Resultatövervakningen fungerar som en riktlinje som hjälper oss att visualisera i vilken utsträckning tekniken har hjälpt oss uppnå önskat resultat. Den ger en indikation på huruvida målsättningarna har uppfyllts och fortsätter att bli uppfyllda. Dessutom ger den en indikation på huruvida resurserna har prioriterats på ett smart sätt.

Metoder och verktyg

  • Verktyg utvecklade av "KS Veikart for tjenesteinnovasjon": fas 5, mål för ny praxis. http://www.samveis.no/metodikken/ny-praksis/
  • e-delegationens "Vägledning i nyttorealisering", se: http://www.esv.se/contentassets/c9d986d924384ec1be47a207110f94a4/e-delegationen-2014-nyttorealisering-version-2-0-med-bilagor.pdf
  • e-delegationens "Metod för utveckling i samverkan", se: http://www.esamverka.se/stod-och-vagledning/vagledningar/metod-for-utveckling-i-samverkan.html
  • För utvärderingsmetodik, se CONNECT-steg 6.

Exempel på CONNECT-deltagarnas resultatövervakning

Södra Karelen

Använder Sitra-handboken för ledning inom sociala frågor och sjukvård. Södra Karelen ser handboken som användbar både för utvärdering och resultatövervakning. Ni kan ta del av handbokens innehåll via länken nedan eller kontakta södra Karelen för praktiska exempel: http://www.sitra.fi/julkaisut/muut/Sosiaali_ja_terveyspalveluiden_tietojohtamisen_kasikirja.pdf • Århus:

Dennis C. Søndergård

Sidansvarig

Dennis C. Søndergård

Seniorrådgivare Välfärdsteknologi

Mobil +46-76 000 3545

Senast uppdaterad

2017-03-30

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet