English page

Nordiskt möte om ensamkommande barn och unga

Integrerings- og mangfoldsdirektoratet (IMDi) arrangerade tillsammans med Nordens välfärdscenter och Nordiska ministerrådet ett nordiskt möte den 27 - 28 april i Oslo om ensamkommande barn och unga.

Syftet var att dela kunskap mellan de nordiska länderna och starta upp ett nordiskt nätverk för att förbättra mottagandet och underlätta integrationen av ensamkommande barn och unga. 
– De nordiska länderna har ställts inför delvis nya och svåra frågor. Det finns ett stort behov av att dela kunskap om hur mottagande och omhändertagande av den här gruppen unga fungerar, säger Libe Rieber-Mohn direktör för Integrerings- og mangfoldsdirektoratet.

Under mötet deltog representanter från social-, justitie- och arbetsmarknadsdepartementen och nationella myndigheter för att diskutera hur man underlättar integrationen av unga ensamkommande. Huvudtemana var olika boendeformer för ensamkommande, deras livsvillkor, utbildning och vad som sker med unga som avvisas och de som går under jorden.


Gemensam nordisk utmaning

Under 2015 sökte totalt 45 765 ensamkommande barn och unga asyl i Norden, varav 35 369 kom till Sverige. Det innebär att mer än hälften av det totala antalet ensamkommande som kom till EU kom till Norden.

– Både politiker och praktiker efterlyser kunskap om hur mottagandet ska ske för att underlätta för ungdomarna att komma in och bidra i det nya hemlandet och för att förhindra marginalisering. Det gör att det finns ett stort behov av att sprida exempel på framgångsrika arbetssätt, säger Anna Gärdegård, projektledare på Nordens välfärdscenter, som var en av talarna vid mötet. Anna Gärdegård har kartlagt hur ländernas mottagande har organiserats och skillnader och likheter mellan länderna.

Erfarenhetsutbyte mellan länderna

Mötet syftade till att utbyta erfarenheter och lärande exempel från samtliga fem nordiska länder och att presentera den senaste forskningen inom området.

Berit Berg¸ forskningsledare vid NTNU - Samfunnsforskning Mangfold och Inkludering, har undersökt livsvillkoren för barn och unga som söker asyl i Norge. Undersökningen är den största i sitt slag och bygger på barnens egna berättelser av hur de upplever sin situation, kontakten med myndigheterna och undervisningen i skolan och omfattade kvantitativa data.

- Det mest alarmerande är de emotionella problemen som de asylsökande barnen uppvisar. Mer än hälften av barnen lider av psykisk ohälsa. Det betyder att personal på boenden som möter barn och unga i asylfasen måste ha dubbel kompetens: både kunskap om barns utveckling generellt, och kunskap om barn som upplevt trauman, poängterar Berit Berg.

Undersökningen visar tydligt att ovisshet och väntan förvärrar den psykiska ohälsan
- Behandlingen av uppehållstillstånd måste komma igång så snabbt som möjligt och inte dra ut på tiden.

Eskil Wadensjö, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet studerar hur det gått för de barn som kom som ensamma flyktingar till Sverige fram till 2014. Undersökningen visar att majoriteten av ungdomarna som kommit från Afghanistan har arbete, säger Wadensjö.  Det visar sig också att de har ungfär samma inkomster som ungdomar  födda i Sverige.

- När vi jämför med barn som kommit med sina föräldrar så går det faktiskt lite bättre för de ensamkommande att etablera sig på arbetsmarknaden. Undersökningen visar också att ensamkommande som bor i Stockholm oftare har jobb, jämfört med ensamkommande i andra delar av Sverige.


Vikten av fungerande skola

Flera talare vid mötet talade om paradoxen att ensamkommande ofta har väldigt många vuxenkontakter; personal på boendet, socialtjänsten, tolkar, god man, kontakter på arbetsförmedling och inom sjukvården – alla är i olika grad inblandade i den ensamkommandes liv. Men trots detta har ingen ett övergripande ansvar för det enskilda barnet och den unge upplever sig ofta utlämnad och ensam. Flera ensamkommande har berättat om skolan som det sammanhållande kittet i vardagen och flera talare pekade på vikten av en väl fungerande skolgång.

Lutine de Wal Pastoor är forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress och har i flera år forskat kring  ensamkommandes upplevelser av skolan:

- Ensamkommande barn har speciella psykosociala behov som måste tas i beaktning när de börjar skolan. Deras erfarenheter av krig, flykt och exil påverkar deras förmåga att fungera i vardagen och som elever. Om vi ska lyckas med integrationen av ensamkommande, både i skolan och i samhället i stort, måste lärarna ha kunskap och kompetens om flyktingbarn och om vilka specifika utmaningar de möter när de ska anpassa sig till sin nya livssituation. För att kunna ge flyktingeleverna den hjälp de behöver måste skolpersonalen sätta sig in flyktingelevernas behov och resurser. Genom att vara "flyktingkompetent" kan skolan göra en avsevärd skillnad för ensamkommande, understryker de Wal Pastoor.

Barn som försvinner

Efter det stora flyktingmottagandet under hösten 2015 är kommunerna och de idéburna organisationerna inte längre utsatta för samma press som tidigare. Men samtidigt innebär den nya skärpta lagstiftningen i bland annat Sverige, att uppehållstillstånd som ges är tidsbegränsade. Antalet ensamkommande barn som får avslag och väljer att gå under jorden förväntas öka. Den här gruppen riskerar att bli offer för människohandel och prostitution.

Petra Tammert Seidefors är utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm. Hon och hennes kollegor har genomfört en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner och att föreslå åtgärder för att förhindra att barnen går under jorden. De arbetar parallellt med ett regeringsuppdrag mot prostitution och människohandel.

I fjol vid den här tiden var 1829 ensamkommande asylsökande barn registrerade som avvikna. Var alla de här barnen befinner sig vet ingen. Det betyder att en stor grupp barn och unga riskerar att utnyttjas i Sverige.

Enligt Tammert Seidefors löper alla ungdomarna som försvinner risk att dras in i kriminalitet eller bli offer för människohandel och prostitution. Inte sällan flyttar barnet runt mellan olika städer i landet för att undgå polis och myndigheter.

– Vi måste skapa bättre rutiner för samarbetet mellan socialtjänst, polis, gode män, Migrationsverket och andra aktörer. Vi har nyligen tagit fram en webbutbildning som riktar sig till alla som kan komma i kontakt med barn och unga som är eller riskerar att bli utsatta för människohandandel och sexuell exploatering.

Tammert Seidefors menar att utbildningen lämpar sig lika bra för yrkesverksamma i de övriga nordiska länderna. Syftet med utbildningen är att ge grundläggande kunskap om hur människohandel med barn fungerar och hur det går att identifiera, agera och ge stöd åt ett barn som är utsatt för människohandel - oavsett vilken form det rör sig om.


Exempel från praktiken

Från några myndigheter, kommuner, skolor och ideell verksamhet gavs exempel på arbetssätt när det gäller viktiga delar i mottagandet och integrationen. Island berättade till exempel att asylintervjun genomförs i deras "Barnahus" och inte på deras immigrationsmyndighet som i de andra länderna.

Från Thor Heyerdals gymnasium i Larvik, Norge fick mötesdeltagarna höra om "kombinasjonsklassen", ett arbetssätt som ökat andelen elever som klarar gymnasieskolan.

Trelleborgs kommun i Sverige berättade om sin boendeform "etableringsboende" där man jobbar med individuell målsättning och tät uppföljning för att stödja den ensamkommande att snabb komma igång med sitt fortsatta liv.

I Espo i Finland arbetar man med "eftervård", det vill säga att ge stöd och insatser även efter 18 år till de ungdomar som vill och är i behov av det.

Från Danmark berättade Dansk Flygtningehjælp om vikten av en meningsfull fritid för ensamkommande, något som de ideella organisationerna ofta står för.


Fortsatt nordiskt samarbete

Deltagarna vid mötet var eniga om att länderna har mycket att vinna på att samarbeta när det gäller ensamkommande barn och unga men även flyktingmottagande i stort.

Ett nordiskt nätverk för utbyte av kunskap och erfarenheter mellan länderna har nu skapats genom detta första möte. Den 7 december arrangerar Nordens välfärdscenter en konferens i Köpenhamn om tidiga insatser för ensamkommande barn och nyanlända familjer.

Här kan du ladda ner presentationerna från seminariet

Senast uppdaterad

2017-09-13

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet