English page

Internationella kvinnor

Sysselsättningsgapet mellan utomeuropeiskt födda kvinnor och den övriga arbetskraften är större i Malmö än i övriga storstadslän och i landet. Det är dessutom på väg att öka. Mot den bakgrunden startades projektet Internationella kvinnor – Samordnad Handlingsplan.

Projektets var Finsam-finansierat och hade Arbetsförmedlingen i Malmö som huvudägare. Det drevs i nära samarbete med Malmö Stad och Region Skåne.

Länsstyrelsen och Försäkringskassan har deltagit under delar av projektet.

Målgrupp

Eftersom projektet hade som mål att utveckla en effektiv samordningsmodell för arbete med kvinnor som är födda utanför OECD/EU och som står långt från arbetsmarknaden består målgruppen av handläggare, särskilt socialsekreterare, och chefer inom socialtjänsten, vården, Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och andra verksamheter inom det arbetsmarknadspolitiska området, idéburen sektor och föreningslivet.

Målgruppen var också kvinnor födda utanför OECD/EU med upp till fyra års vistelsetid i Sverige efter att de beviljats uppehållstillstånd. Många av deltagarna hade försörjningsstöd från Malmö kommun eller sjukpenning från Försäkringskassan.

Beskrivning

Projektet byggde på en modell för att arbeta med kvinnor i målgruppen utifrån myndigheternas gemensamma prioriteringar. Kvinnorna möttes med erbjudanden som var anpassade till deras individuella behov. Insatserna var samordnade mellan Finsammyndigheterna och avsikten var att de skulle leda till arbete.
Projektet riktade uppmärksamhet mot de ofta lågt ställda förväntningarna som har negativ effekt och som bidrar till isolering, utestängning från arbete och därmed egen försörjning. Projektets uttryckliga avsikt var att öka förväntningarna på kvinnorna och därmed också öka det aktiva deltagandet.
En styrgrupp utsågs, bestående av personer från medverkande myndigheter. En projektledare hade till uppgift att ansvara för metodutvecklingsarbetet genom att registrera resultat och erfarenheter samt dokumentera och föreslå insatser som förbättrar arbetsmetoderna.

Medarbetargruppen som arbetade direkt med kvinnorna samverkade med alla relevanta aktörer i avsikt att bygga upp individuella handlingsplaner anpassade efter kvinnornas behov. Helhetsperspektivet innebar att insatserna omfattade empowerment, hälsa, barnomsorg, utbildning, kunskaper i svenska och andra arbetsrelaterade aktiviteter.

En referensgrupp, med deltagare från offentliga aktörer och idella organisationer, hade uppgiften att mobilisera det civila samhällets delaktighet i projektet.
Kvinnorna deltog i gruppaktiviteter, i individuella planeringsmöten och i olika typer av programaktiviteter.
Det fanns en tät koppling mellan insatserna som riktade sig till kvinnorna och det metodiska utvecklingsarbetet kring aktörernas samarbetsformer.

Resultat

De deltagande kvinnorna var överlag mycket positiva till verksamheten, särskilt till bemötandet och stödet. De är positiva till helhetsgreppet och kände sig motiverade, delaktiga och tog därmed eget ansvar. Särskilt uppskattad var kombinationen av svenskstudier och praktik.

Ett antal kvinnor har blivit självförsörjande genom arbete och andra har övergått till aktivitetsstöd och därmed minskat beroende av försörjningsstöd. Detta har lett till positiva hälsoeffekter, både för deltagarna och för deras familjer.

Effekterna är positiva även när det gäller samarbetet mellan aktörer. Förväntningarna på individerna har ökat genom att man har kunnat se framgångar i arbetet med målgruppen. Insikten har ökat om vikten av helhetsinriktade och samordnade insatser.

Information och länkar

En slutrapport har publicerats och finns här.
Projektet presenteras också på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida:

Utvärdering

En utvärdering har genomförts av TJP Analys och Utveckling - den finns här.
Den är i stort sett positiv och pekar både på uppvisade resultat med målgruppen och att metoder och metodstödet är användbara.

Senast uppdaterad

2017-11-07

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet