Slapp journalistik låter industrin komma billigt undan

1.3.2016 Pressmeddelanden kopieras av journalister varje dag, det är inget nytt med det. Men då Svenska Yle publicerar artikeln Handeln: Starköl och vin ska få säljas i butiken känns det finska public service-bolaget mest som en förlängd arm – eller gratis översättningsbyrå - till Finlands Dagligvaruhandel rf. I artikeln finns ett par intressanta påståenden som tål att titta närmare på.

Finlands Dagligvaruhandel vill att alkoholförsäljningen ska flytta till matbutiken och skickade ut ett pressmeddelande i samma svep som social- och hälsovårdsministeriet meddelade att alkohollagen ska förnyas. Inget konstigt med det.

Svenska Yle citerar Dagligvaruhandeln och artikeln baseras på ett pressmeddelande. Men bryter vi ner artikeln i bitar så känns det mer och mer som en översättning av pressmeddelandet (se bilden nedan). Artikeln ger en bild av att frågorna kring en liberalisering av alkoholpolitiken är självklarare än vad de i verkligheten är.



Artikeln på Svenska Yle återpublicerar många av de formuleringar som Finlands Dagligvaruhandel använder i sitt pressmeddelande (klicka för att förstora bilden).

 

Det finns några intressanta påståenden i Dagligvaruhandelns pressmeddelande som Svenska Yle misslyckas att granska. 

Påstående 1: ”Det [att höja den tillåtna gränsen till 7 % i matvaruhandeln] skulle ge finska staten skatteintäkter på 100 miljoner euro årligen, uppskattar dagligvaruhandeln.”

Då popNAD kontaktar Finlands Dagligvaruhandel rf berättar deras presstalesperson att siffran baserar sig på de skatteintäkter som Finland skulle få om hela ölimporten och en del av long drink- och ciderimporten från Estland slutade och all försäljningen flyttade till Finland.

Siffror från 2015 visar att det inte är omöjligt, men att det är en uppskattning som rör sig i den h��gre ändan. Dagligvaruhandelns optimistiska uppskattning förutsätter däremot att all import skulle sluta om starkölen flyttade till matbutikerna. Det stämmer att priset på starköl i Finland antagligen skulle minska, men priserna skulle ännu vara långt ifrån Estlands nivåer. Dagligvaruhandeln antar alltså att finländare börjar köpa starköl i finska butiker för att ölen finns närmare till hands, inte för att den nödvändigtvis är billigare. 

Det vill säga antagandet utgår ifrån att finländare nu tänker ”Jag reser till Estland för att köpa starköl eftersom jag inte orkar gå till Alko” och inte ”Jag reser till Estland för att köpa starköl eftersom det är billigare”. Dagligvaruhandeln säger att priserna skulle sjunka om starkölen flyttade till matvaruhandeln, men för att priserna ska sjunka ordentligt krävs en skattesänkning eller att bryggerierna sänker sina priser.

Esa Österberg, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, har tidigare ifrågasatt liknande siffror från Bryggeriförbundet. 

– Att flytta starkölen till matbutiker minskar inte prisgapet mellan Estland och Finland. Priset skulle sjunka en aning eftersom Alkos priser på starköl är ganska höga, det är självklart. Men priset bestäms av vad bryggerierna säljer det för och av skatten och butikernas vinstmarginal, säger Österberg.

Om vi verkligen vill sänka prisgapet mellan Estland och Finland – något som vi kan anta att verkligen skulle stoppa importen – så måste skatterna sänkas menar Österberg. Om Finland skulle sänka alkoholskatten till Estlands nivå, skulle skatteintäkterna sjunka från 1330 miljoner till 348 miljoner euro (räknat med 2013 års försäljning). Det är alltså en miljard mindre i skatteintäkter om konsumtionen hålls samma. Tidigare erfarenheter visar att liberaliseringar ökar konsumtionen och även alkoholskadorna och kostnaderna relaterade till dem.

Och alla de här spekulationerna utgår ifrån att Estland inte reagerar och sänker sin skatt för att ha ett fortsatt konkurrenskraftigt pris. Det är sällan Estland ses som en aktiv aktör då privatimporten till Finland diskuteras. ”Sänk skatten i Finland!” brukar vara medicinen som rekommenderas på importen, som om ”Estland bara är klump som inte gör något”, som en av mina kollegor har uttryckt det.

– Och trots att priset på starköl kommer nära mellanölets, så tror jag inte att det skulle stoppa importen helt och hållet. Priset på long drink är kopplat till spritskatten och där är skillnaden mellan Finland och Estland stor, säger Österberg och är tveksam till hur mycket importen av long drink-drycker skulle minska.

Påstående 2: ”Föreningen påpekar att det inte finns några bevis på att begränsningar skulle minska alkoholskadorna.”

Finska och internationella erfenheter har många gånger visat att ökad tillgång av alkohol ökar alkoholskadorna, eftersom då konsumtionen stiger i samhället, så stiger den också bland dem som dricker mest. I påståendet ovan syftar Dagligvaruhandeln på tidsbegränsningar på alkoholförsäljningen i matbutiken. Och de har en poäng. Det finns väldigt lite forskning om hur konsumtionen och alkoholens skador påverkas av att försäljningstiden förändras med några timmar. Katariina Warpenius, forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, säger att det finns några dokumenterade erfarenheter som visar olika resultat. Konsumtionen ökar, men dess påverkan på hälsan är svårare att bestämma.

– Då Systembolaget började ha lördagsöppet i Sverige ökade försäljningstiden med 5 timmar i veckan, vilket ledde till att konsumtionen ökade med 3,6 procent, men det gick inte att koppla det till en ökning av alkoholskador.

Påstående 3: ”Reformen skulle inte rasera Alkomonopolets ställning eftersom starköl inte är Alkos viktigaste produkt.”

Esa Österberg säger att detta stämmer – starkölen är en väldigt liten del av Alkos totala försäljning. Det som han däremot är orolig för att liberaliseringen kan vara ett steg mot att försvaga Alkos ställning.

– Utgångspunkten är att alla dessa liberaliseringar är skadliga ur ett folkhälsoperspektiv. Men raserar det här Alko eller vårt alkoholsystem? Nej, antagligen inte. Men det är ett steg åt det hållet.

Julius von Wright
redaktör popNAD

Senast uppdaterad

2017-05-09

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet